�ldrandet, b�de ur samh�llsperspektiv och individuell synvinkel h�ller p� att skapa katastrofala konsekvenser f�r det svenska samh�llet.
De stora barnkullarna f�dda p� 1940-talet n�rmar sig �lderdomen och b�rjar drabbas av �ldersrelaterade sjukdomar, skr�plighet och blir handikappade.
Detta �r ett tecken p� framtida kostnader f�r samh�llet i och med denna demografiska f�r�ndring.
Forskning inom �ldrande har visat att vi sj�lva s�v�l som kommande generationer har m�jlighet att leva mycket
l�ngre och framf�rallt med h�gre livskvalitet �n tidigare generationer gjort.
Vetenskapen har visat att �ldrande inte �r en naturlig oundviklig process utan en sjukdom som beror p� otillr�ckliga reparationsmekanismer
f�r de metaboliska bieffekter som genereras av att h�lla oss vid liv.
Genterapier,stamcellsteknik och andra metoder har visats kunna f�rl�nga liv hos f�rs�ksdjur och man har g�tt fr�n att f�rs�ka f�rst� �ldrandet
till att f�rl�nga livet dramatiskt hos f�rs�ksdjur. Den extra livsstid dessa f�rs�ksdjur f�tt har varit unga friska �r och inte gamla skr�pliga �r.
Enstaka m�nniskor bibeh�ller s�v�l intelligens och fysisk funktionalitet till en bra bit �ver 100 �rs �lder och har levt mer �n 120 �r.
Men tyv�rr blir en stor andel av befolkningen skr�pliga �ldringar redan i 70-�rs�ldern och lider av en myriad av olika patologier och sjukdomar.
Att sakta ner m�nniskors �ldrande och f�rl�nga m�nniskors liv dramatiskt �r fullst�ndigt realistiskt och kan g�ras redan inom det n�rmaste �rtiondet om vi inser att
det �r n�got vi m�ste l�gga resurser p�, �ldrandet �r ingen mystisk �vernaturlig process utan n�gonting som kan manipuleras i st�rre utstr�ckning �n vad som �r allm�nt k�nt och ultimat helt botas.
Kronisk �ldersrelaterad sjukdom som beh�ver palliativ v�rd �r om�nskligt ur individuellt perspektiv och kostar samh�llet enorma resurser. Mellan 81 och 84 �r ligger den fr�msta morbiditeten i Sverige. Ett enormt antal m�nniskor blir hj�rtsjuka, f�r cancer,stroke och alzheimers just kring denna �lder.
Att f�rl�nga tiden av full fysisk och mental h�lsa kan inneb�ra att folk arbetar l�ngre och �r produktiva konsumerande m�nniskor med en position i samh�llet ist�llet f�r kostnadskr�vande omv�rdnadsobjekt.
Det finns en del anledningar till att detta inte ska nedprioriteras till f�rm�n f�r tex mer kulturprojekt, fler v�gar och andra saker.
Dessa �r anledningarna
1. Kostnaderna f�r att ta hand om antalet skr�pliga gamla m�nniskor �r eskalerande och inneb�r att vi inom en snar framtid inte kommer att ha resurser till s� mycket annat �n att f�rs�ka h�lla liv i alla skr�pliga gamla m�nniskor ett extra �r eller s�.
2. Ekonomiska s�v�l som h�lsovinster till den f�rsta generation som f�r tillg�ng till terapierna mot �ldrande.
3.Att sakta ner �ldrandet med bara ett antal procent som redan har gjorts p� djur s�v�l som hos hundra�ringar skulle vara lika produktivt som att helt bota �lders-relaterade definierade sjukdomar som tex alzheimers.
Tiden har kommit f�r att g�ra forskning inom �ldrande till en samh�llsprioritet, att g�ra nya uppt�ckter och f�r att f� bort de fruktansv�rda sjukdomar och handikapp som �r associerade med uppn� mogen �lder.
Vi tycker att det ska skapas en strategi f�r att hantera �ldrandeproblemet som kan skapa h�lsa och gl�dje genom att besegra �ldersrelaterade sjukdomar s�v�l som den terminala sjukdomen �ldrande.
Vi kr�ver �ven f�ljande
- Enligt FNs konvention f�r de m�nskliga r�ttigheterna har var och en r�tt till liv,frihet och personlig s�kerhet. F�r att kunna uppfylla m�nniskors r�tt till liv, frihet och personlig s�kerhet beh�vs ett krig mot �ldrandet
- Ett nationellt institut f�r livsf�rl�ngning med ordentliga resurser f�r att kunna finansiera forskning inom omr�det.
ao assinar, você aceita o termos de serviço da Care2
Você pode gerenciar suas assinaturas de e-mail a qualquer momento.
Está tendo algum problema?? Avise-nos.